Aby & Simonsson

Vårt affärskoncept är mångfacetterat och spännande.

Holkar

När den nya humledrottningen svingar sig upp i rymden i augusti för att para sig är hon till sist den enda överlevande i samhället. Humlan måste finna en trygg vinterboning för att överleva och grunda ett nytt humlesamhälle nästa sommar.
Vi erbjuder humleholkar

Antalet fjärilar minskar drastiskt De behöver ett fjärilshotell där de kan smyga in mellan barkflagor och hitta en säker och skyddad plats att övervintra.
Vi erbjuder fjärilshotell

Sommaren kan ibland vara rena plågan med alla surrande flugor och stickande myggor.Både tornseglare och ärla är effektiva flug- och myggfångare, men de rör inte bin och humlor
Vi erbjuder tornseglar- och ärleholk




Guidturer om medeltiden

Ur historien kommer kunskap om nuet och framtiden. Medeltidens människor levde nära naturen men gjorde samtidigt fantastiska upptäckter.

Vikingarna färdades i öster och västerled. De berättade om sina liv och sina vikingafärder på runstenar. I Mälardalen finns nära 450 runstenar med berättelser, hemliga runor och en del magi.

Vi erbjuder guidade turer bland runstenarna kryddat med berättelser om vikingarnas liv och om så önskas ett vikingagille.

Munkarna i klostret i Julita var en del av storpolitiken, jordbruks och teknikutvecklingen. Följ medeltidens spännande klosterliv i en guidning som blandar historia, filosofi och litteratur för att göra medeltidens människor levande.

Vi erbjuder guidade turer om munkarna i Julita

Månadens fakta

Munkarnas mat
Cistercienserorden var inte en fattigmansorden i den bemärkelse att man tog in vem som helst i gemenskapen. Trots en ideologi präglad av försakelse och ständigt arbete och bön var det ingen tiggarorden, utan en orden som endast tog in munkar från samhällets övre skikt. En större social blandning fanns hos lekbröderna, Den matkultur man identifierade sig med var inte i första hand allmogens mat utan adeln och storbönderna mat.Munkarna var troligen ganska medvetna vid varje tid om matens symboliska och metaforiska betydelse. Det fanns en noggrann mathållning,närmast schemalagd. Man åt en vegetarisk diet med fisk, ägg och ost som viktigaste proteinkällor.Man åt ett huvudmål och ett kvällsmål utom i fastan då man endast åt huvudmål.
Vad åt de?
En ledning ges av ett brev från 1238 när vi får veta vad som produceras i skogarna i Östbo härad. Även om skogen i fråga tillhör häradet har munkarna frihet att gå till ovannämnda skog för olika ändamål,det vill säga för att få bete till boskapen,för svinuppfödning,trädfällning, sökandet efter bin och jakt. Dessa varor bör ha utgjort ypperliga varor för byten eller försäljning.Honung och vax från bin kom säker däremot direkt till nytta i klostren. Munkarna hade ensädesåkrar som stod fulla med korn att skörda. Kornet användes till öl, gröt, kokta degprodukter av kroppkaketyp, som ingrediens i möljor och soppor och som grynmat och givetvis till bröd. De hade åkrar där man odlade hampa till reptillverkning,möjligtvis också lin till textiltillverkning.I trädgårdarna finner vi olika kål och löksorter, kryddor samt äppelträd.Fynd av humle i yngre järnålderskontext har hittats i Skån (Söderberg 2005:251-261),så redan under 1100-talet kan vi hitta humlegårdar. I visthusen skulle vi finna torkat och saltat kött, torkade och rökta korvar och syltor av olika slags inälvsmat från tama och vilda djur. Tunnor med saltad fisk eller knippen av torkad fisk skulle finnas i boden. Vi skulle finna ostar av olika slag, smör och äggmat och brödkakor hängande i taket Träaskar, tunnor och lerkärl med mjölksyrade produkter skulle stå på hyllorna. Kryddor skulle hänga till tork, liksom torkade växter för medicinskt bruk. Salttunnan vårdade man som en skatt.
Munkarna importerade vissa varor från t.ex franskt eller tyskt område, man kunde köpa eller byta till sig varor och abboten som enligt regeln åtminstone skulle besöka Clairvaux en gång om året kunde ju ta med sig saker tillbaka.Vin måste man ha! Man försökte också få antingen ett vitt vetebröd eller ett mörkare surdegsjäst rågbröd. Det var alltså dessa brödvanor medeltidens invandrare saknade i Sverige. Att få till ett svenskt vetebröd var inte omöjligt men det förutsatt att man kunde importera vete, eftersom vetet inte var en pålitlig gröda i Sverige. Det omtalades långt fram i tiden som ångersäd.Blev skörden bra ångrade man att man inte odlat mer, blev den dålig, ångrade man att man odlat det överhuvudtaget. Källa; Aadel Vestbö Franzén